söndag 23 augusti 2009

Loosegoats på Way Out West



Vi var ju som sagt inte på Way Out West i somras... dock fick vi många rapporter om hur fantastiskt bra Loosegoats var på sin spelning. Här nedan följer den bästa "recensionen":

Springfield: är ni inte hemma ännu, väntar ju på rapport!!!

Nu är vi hemma! Ja, vad ska man säga. Det var fantastiskt obeskrivligt. Vi diskuterade innan vilken låt dom skulle öppna med. Jag sa ”Form and the feeling” och en annan av oss sa ”Broken Bay” lite skämtsamt, den trodde vi ju inte riktigt på att den ens skulle dyka upp.

Första låten blev dock ”Traveller”. Den har inte låtit så bra på 8 år, helt otroligt bra. Jag vet inte vad det var som gjorde det men Christian sjöng den som jag brukade göra, sådär bra som bara han kan liksom.

Andra låten, ”Days Of Black”… vilken dänga detta är alltså! Samtidigt måste man lyfta fram en speciell person: Johan Hansson på trummor! Helt fantastiskt kul att se honom spela och njuta av låtarna. Vilken energi. Wow!

Tredje låten och här höll vi på att svimma, ”Broken Bay”. Jag vet inte varför men den är speciell på nått vis. Helt fantastiskt drag här och Magnus Melliander visar varför vi saknat honom och hans gitarrspel. Anders Tingsek på bas verkade mer bekväm än nånsin på scenen och diggade för fullt. Det syntes klart och tydligt att grabbarna hade roligt!

Hitkavalkaden fortsatte i den där stilen… ALLA låtar är ju superbra. Roligast var ju att höra låtarna som han inte spelat live sedan Loosegoats men det förtog ju inte nöjet av ”Juan de Fuca” och "1912” till exempel. Det var sjukt drag under ”Juan de Fuca”… Magnus satte nästan eld på scenen med solot på slutet… wow!

”Her, the city” var magnifik… om man blundar och lyssnar tror man att dom är minst 7-8 personer som spelar men de är ju bara 4… vilken jäkla gitarrvägg dom kan skapa.
”Adversity” satt som aldrig förr. Dom gav allt i denna… speciellt Johan på trummorna… förmodligen får han köpa nya cymbaler till nästa spelning för dom fick verkligen känna på trumpinnarna här. Jäklar… ”Straight Arrow” dök upp lite överraskande, riktigt trevligt.

”Form and the feeling” givetvis också… det är bra tryck i denna. Dom missade dock lite i ”solo-partiet” där det är 7 respektive 9 ”slag” på varje ackord om du fattar vad jag menar… hehe… de garvade åt det i alla fall.

Sen åkte munspelet fram och då var det ju dags för ”Sacred Ground”. Riktigt trevligt givetvis, som tur var så var ljudet helt sjukt högt så man hörde Christian över publikens sång.
Sista låten i ordinarie set var ”A mother’s cry”! Jag vågade inte riktigt hoppas på att den skulle komma men den gjorde det! Heeeeelt underbart! Om du har P3 live från Emmaboda så är det ett utdraget jam-parti i mitten… det är fortfarande kvar och låten var säkert 10 minuter lång. Helt ofattbart bra!

Extranummer: ”Search” och allra sist ”Cassilliero del Diablo”.

Ni vet ju hur bra dom är i sina bästa stunder och det här var fantastiskt bra. Det är klart att återföreningen gjorde sitt till den extra gnistan men wow… det finns inga band som är såhär bra!

Just fasen, de körde en låt jag inte kände igen… en pop/rockig svängig låt. Mitt i låten körde som några varv på refrängen till ”Yucca Mountain” också… är det en cover eller en osläppt låt? Den var riktigt bra i alla fall.

Springfield: Vilken redogörelse!!! Rhetorical Love heter den osläppta låten. De körde den ibland förut. Minns att man tyckte den var grym! Härligt och tack för recensionen, nu känns det nästan som om man var där.

Haha! Ja, ni har ju varit med förr så ni kan ju föreställa er. Helt sjukt bra var det. ”Rhetorical Love” alltså… ja det var ett jäkla drag. Jag vet inte riktigt om det vara vet ett litet avstick när dom körde refrängen till ”Yucca Mountain”, dom körde bara 2x2 varv av ”You must believe me you are beautiful” i lugn takt utan trummor… och sen stänkte dom igång låten igen… jäkligt bra alltså… fattar inte att jag aldrig hört den förut?!?!?!?!?!?!?

Förväntningarna var skyhöga men dom överträffade ändå allt man hade kunnat hoppas på. Helt otroligt bra...frågan är om dom nånsin varit bättre. Det är klart att dom kanske varit mer samspelta o så men "glöd-mässigt" så var det helt ofattbart. Härligt :)"
- - -

På Youtube finns några låtar från spelningen upplagda. Här är till exempel finfina Juan De Fuca:



Inga kommentarer: